Alma Taawos ”Taggarskolan” har nu kommit fram till sista delen.

Jag vill varna för taggningssjukan, vanlig bland ovana taggare. Man använder gärna alldeles för många taggar på en och samma länk. Detta leder till att taggarna inte speglar resursens faktiska innehåll. Det skapar frustration och besvikelse om du exempelvis bokmärkt en e-bok med taggen “andra världskriget” samtidigt som den bara innehåller ett par textrader om det. Det är bättre att använda en enda tagg som speglar innehållet korrekt än flera som känns diffusa.
[ läs mer... ]

Flipped classroom, flip teaching, backward teaching, reverse instruction och flippat klassrum. Kärt barn har många namn. Men vad är flippat klassrum? Hur fungerar det och vad är det bra för? Re:flexredaktionens Mathias Anbäcken ringde upp Mikael Bondestam, data- och matematiklärare på Polhemssklan i Gävle, för att ta reda på mer.

[...] med den här modellen får vi mer tid för aktivt arbete under lektionstid. [...] Det är mycket mer tidseffektivt att flippa klassrummet än att inte göra det. Sedan är det också mycket mer tid för praktiskt arbete i klassrummet, både individuellt och i grupp.
[ läs mer ]

Under denna rubrik kommer vi att vidarebefordra tips från folkbildare till folkbildare. Apparna är enkla att använda, ni får två konkreta idéer och det tar tre minuter från nedladdning av appen till pedagogisk nytta.
”1 app, 2 tips, 3 minuter” hittar du på re:flex Facebooksida eller på Twitter: @reflex_fbr

Vill du tipsa?
Har du en app som fungerar bra för dig och dina deltagare som du vill tipsa om? Hör av dig.
[ läs mer... ]

Ulrika Knutsson, re:flexredaktionen, samtalar med Stefan Hrastinski, KTH om vilka faktorer som spelar in för att lyckas uppnå ett gemensamhetslärande i en nätbaserad kurs/studiecirkel.

Begrepp som lärande, lärarnärvaro, social gemenskap och gränslöst lärande diskuteras. Hur kan jag kombinera pedagogik och teknik på ett smart och folkbildningsmässigt sätt för att uppnå ett gemensamt mål?
[ läs mer... ]

”Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att
nå studerande med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhögskolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande.” står det i de nya kriterierna för statsbidrag. Elisabet Norin, re:flex, samtalar med Signild Håkansson på Folkbildningsrådet om vad detta innebär.

[ läs mer... ]

Under januari till oktober utvärderar Folkbildningsrådet det flexibla lärandet och de flexibla lärformerna inom folkbildningen.

Syftet är att få fram underlag för beslut om hur Folkbildningsrådets särskilda insatser för hur stöd och utveckling av flexibelt lärande ska utformas i framtiden. Även Folkbildningsnätet omfattas av undersökningen.

I dagarna har första delen, en omfattande enkät, gått ut till landets omkring 500 lokaladministratörer samt ytterligare personer med liknande funktion. Dessa ansvarar för studieförbundens och folkhögskolornas användning av Folkbildningsnätet lokalt och regionalt. Tanken är att på så vis få en aktuell bild av hur Folkbildningsnätet och det flexibla lärandet används inom folkbildningen.
[ läs mer... ]