Stefan Pålsson har för re:flex räkning intervjuat Morten Søby. Søby är tillförordnad direktör för Senter for IKT i utdanningen, den myndighet i Norge som har till ansvar att förverkliga regeringens politik kring it och lärande i skolan. Søby höll ett anförande på BETT om det pågående utvecklingsarbetet, och Stefan Pålsson bytte nyligen några ord med honom för att fördjupa en del av resonemangen.

Samordning, stöd, skolutveckling och forskning

Senter for IKT i utdanningen öppnade i januari 2010 och lyder under Kunnskapsdepartementet, Norges motsvarighet till Utbildningsdepartementet. Huvudkontoret ligger i Tromsö, men man har även en avdelning i Oslo. Personalstyrkan omfattar femtiofem personer och den årliga budgeten ligger på nittio miljoner norska kroner.

- Vårt uppdrag är att samordna den norska skolutvecklingen och att underlätta användningen av it i undervisningen, säger Morten Søby. Vi vänder oss till förskolan, grundskolan och gymnasiet, samt till förskollärar- och lärarutbildningarna. Just nu har regeringen inte någon övergripande plan eller strategi som ska genomföras. Arbetet handlar därför om att ge stöd och hjälp åt lärarutbildare, skolledare och lärare med den pågående utvecklingen. Vi deltar även i internationella forskningsprojekt för att öka vår kunskap och för att få bredare perspektiv på verksamheten.

Från federerad inloggning till EU:s sjunde ramprogram

Ett av ansvarsområdena är Feide, Felles elektronisk identitet, som är den nationella satsningen på att skolledare, lärare och elever ska kunna nå alla utbildningsrelaterade digitala tjänster med en inloggning. Arbetet med att planera och skapa Den virtuelle matematikkskolen är en annan viktig uppgift. Här rör det sig om en webbaserad mötesplats där det ska vara möjligt för elever och lärare att diskutera och att hjälpa varandra med matematisk problemlösning.

Skolementor är en nättjänst som Senter for IKT i utdanningen har tagit fram för att ge stöd åt skolledarna med det strategiska utvecklingsarbetet. Med hjälp av flervalsfrågor inom olika områden blir det enkelt att få en översikt över läget och att se vilka åtgärder som behövs. ICILS och iTEC är två aktuella exempel på internationella forskningsprojekt. Det förstnämnda exemplet är ett test som ett tjugotal länder ska delta i nästa år, och som syftar till att mäta elevers it- och informationskompetens. Exempel nummer två är en storskalig satsning på nytänkande kring it-användning och pedagogisk utveckling som drivs av Europeiska skoldatanätet inom EU:s sjunde ramprogram.

Samhällsutveckling, kunskapslyft och digital kompetens

Norge har under de senaste åren genomfört flera stora satsningar på att anpassa utbildningssystemet till den digitala samhällsutvecklingen. Från 2004 till 2008 genomfördes Program for digital kompetanse, en satsning som omfattade skolan, vuxenutbildningen och högskolan. 2006 påbörjades Kunnskapsløftet, en reform av grundskolan och gymnasiet som bland annat innebär att it ska integreras i alla ämnen och att barn och ungdomar ska utveckla en digital kompetens.

Nästa år är det dags för en uppdatering av läroplanerna, och regeringen förbereder också en nationell digital agenda, precis som i Sverige och EU. I nuläget är det dock oklart vad den kommer att innebära i praktiken för skolan.

Digital kompetens räknas sedan 2006 som en av de fem basfärdigheterna i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. Den är alltså lika viktig som att kunna räkna, läsa, skriva och kommunicera muntligt. Det rör sig om ett komplext och sammansatt begrepp som rymmer teoretisk förståelse, praktisk användning av teknikens möjligheter samt reflektion och etisk omdömesförmåga. Dessa olika kunskaper och färdigheter ska eleverna utveckla i undervisningen i de olika ämnena.

- Barn och ungdomar måste lära sig att använda digitala medier på nya sätt för att kunna leva och verka i informationssamhället, säger Morten Søby. Det handlar både om ett livslångt lärande och en livslång bildning. Undervisningen ska gå ut på att varje elev, med stöd av läraren och sina klasskamrater, ska undersöka naturen och samhället för att ständigt utvidga sin kunskapshorisont. Samtidigt ska de reflektera kring utvecklingen av sin egen förståelse och av sin personliga identitet.

Behov av ny lärandekultur

Utvecklingen av elevernas digitala kompetens förutsätter att skolan kan skapa en digitalt präglad lärandekultur som stimulerar elevernas intresse och engagemang, och som främjar deras förmåga till kritiskt tänkande, initiativtagande, samarbete och kreativ problemlösning. Annars blir det svårt för eleverna att utveckla den handlingskompetens som krävs för att hantera dagens och morgondagens samhälls- och yrkesliv.

- Detta är naturligtvis långt ifrån enkelt i en skolvardag som fortfarande formas av förmedlingsperspektivet, påpekar Morten Søby. Den här typen av genomgripande förändringar tar helt enkelt tid att genomföra. Skolan är fortfarande i hög grad inriktad på läroböcker och traditionell undervisning, trots att både läroplanen och vår verksamhet tydligt pekar i en annan riktning.

Stora skillnader och en ojämn utveckling

Monitor-undersökningen, som Senter for IKT i utdanningen genomför vartannat år sedan 2003, ger en översiktlig bild av den pågående utvecklingen runt om i Norge. Den senaste rapporten, som publicerades i mitten av mars, visar att utvecklingen fortfarande går ganska trögt. Det finns också stora skillnader när det gäller tillgång till och användning av it i undervisningen. Detta gäller både mellan och inom kommunerna och mellan grundskolan och gymnasiet.

Norska barn och ungdomar har helt enkelt inte samma möjligheter att utveckla sin digitala kompetens i skolan. Det finns skillnader både beträffande den tekniska infrastrukturen och när det gäller lärarnas förmåga att hantera de nya didaktiska utmaningarna. Här har alltså Morten Søby och hans medarbetare en stor och viktig roll att spela.

- Senaste Monitor tydliggjorde att många kommuner måste tänka mer strategiskt kring it i undervisningen, och de måste även göra lärarna delaktiga i det här arbetet, konstaterar Morten Søby. Annars händer inget i praktiken. Det finns också ett behov av en samordnad, nationell satsning på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte bland lärarna. En konkretisering av vad digital kompetens innebär och praktiska exempel på hur undervisningen kan bedrivas måste också till.

Långsiktig utveckling kräver helhetstänkande och delaktighet

2006 visade OECD i sin rapport ”Think Scenarios, Rethinking Education” att länders  utbildningspolitik fortfarande till stor del präglas av ett kortsiktigt tänkande, och att huvudmålet är att effektivisera det existerande skolsystemet. Det är inte tillräckligt i en värld som blir allt mer komplex och oförutsägbar. Långsiktiga tankar och visioner är nödvändiga för att en mer genomgripande förändring ska bli möjlig. Men vad innebär det egentligen i praktiken?

OECD slår fast att en förnyelse av skolan är en komplex process som måste få ta tid. Samtidigt konstaterar man att förändringen inte kan styras centralt, uppifrån och ner genom samhället. Istället krävs det alla relevanta aktörer, på alla nivåer, får vara delaktiga i arbetet. Med andra ord krävs ett aktivt samspel mellan regeringen, myndigheterna, skolhuvudmännen, fackföreningarna, lärarna och föräldrarna.

- Detta är något som vi verkligen försöker ta fasta på i vårt arbete, avslutar Morten Søby. Det räcker alltså inte att kompetensutveckla lärarna eller att köpa in datorer. Utan ett helhetsperspektiv, där alla som berörs är delaktiga, blir det omöjligt att förändra och förnya skolan i en någorlunda jämn takt med samhällsutvecklingen.

Länkar

Senter for IKT i utdanningen – http://iktsenteret.no/

Feide – http://www.feide.no/

Öppet diskussionsforum för arbetet med Den virtuelle matematikkskolen – http://virtuellmatteskole.ning.com/

Skolementor – http://www.skolementor.no/

ICILS – http://www.iea.nl/?id=303

iTEC – http://itec.eun.org/

Program for digital kompetanse 2004-2008 – http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd/ryddemappe/kd/norsk/tema/utdanning/ikt/pfdk-program-for-digital-kompetanse-2004.html?id=414840

Kunnskapsløftet – http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd/tema/grunnopplaring/kunnskapsloeftet.html?id=1411

Monitor – Skolens digitale tilstand 2011 – http://iktsenteret.no/aktuelt/skolens-digitale-tilstand-2011

Läget för digital kompetens i den norska skolan – http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/03/16/digital-kompetens-i-den-norska-skolan/

Think Scenarios, Rethink Education – http://www.oecd.org/document/42/0,3746,en_2649_35845581_36507370_1_1_1_1,00.html