MOOC – den nya folkbildningen?

19 november, 2012 | Publicerad av | Kategori: Artiklar

Alastair Creelman, som arbetar med nätbaserat och flexibelt lärande på Linnéuniversitetet, skriver för re:flex om begreppet MOOC.


MOOC – den nya folkbildningen?

Årets begrepp inom nätbaserad utbildning är MOOC (Massive Open Online course). Det handlar om avgiftsfria kurser, oftast på högskolenivå, som läggs ut helt öppet på nätet till ett obegränsat antal studenter varifrån som helst i världen. Idag finns det tusentals sådana kurser från flera av världens mest prestigefyllda universitet som Harvard, MIT, Stanford och Princeton. Du får ett intyg för dessa utbildningar men inga högskolepoäng. Frågan är förstås om akademiska poäng är så viktiga för många som läser på detta sätt eftersom det handlar oftast om fortbildning och livslångt lärande. Andra aktörer erbjuder öppna nätutbildningar på andra nivåer och utbudet och variationsrikedomen växer månad för månad. Än så länge saknas det kurser på svenska men det verkar vara bara en tidsfråga innan någon svensk aktör tar sig in i marknaden. I denna artikel tittar vi lite närmare på fenomenet MOOC och hur det kan påverka svensk folkbildning.

 

MOOC från början

Öppna kurser på nätet har förekommit i många år men begreppet MOOC skapades i huvudsak av en grupp kanadensiska forskare/universitetslärare George Siemens, Stephen Downes och Dave Cormier med kursen Connectivism and Connective Knowledge (2008). Kursen hade 25 registrerade campusstudenter vid University of Manitoba men genom att lägga ut den fritt på nätet fick de cirka 2300 “gratis” studenter från hela världen. Kursen handlade om den pedagogiska teorin konnektivism som Siemens och Downes hade formulerat och kursen bedrevs enligt denna teori. Kursen hade en basstruktur med gemensamma e-möten (synkrona och asynkrona) samt en kurswiki och kursledarna agerade mest som mentorer. Kursmaterialet skapades av studenterna i olika konstellationer och en lärmiljö bestående av ett nätverk av nätverk skapades av studenterna själva. Studenterna undersökte det de tyckte var mest intressant i de grupper och nätverk som passade dem. Uppgifterna och reflektioner skapades på egna bloggar, wikis, twitterflöden och webbsidor och allt samlades via en RSS-läsare. Dave Cormiers video What is a MOOC? ger en mycket bra bild av den ursprungliga MOOC-modellen.

Sedan dess har flera MOOCar av denna modell ägt rum, oftast med Siemens, Downes, Cormier i spetsen men modellen har också spridit sig till andra länder och i olika tappningar. Fram till 2011 var MOOC ett spännande experiment i nya pedagogiska former som utnyttjade nätets möjligheter till kollaborativt lärande och där varje kurs byggde vidare på tidigare erfarenheter. Studenterna drevs av intern motivation och lärande för lärandets skull, inte för att få betyg och poäng. Egentligen finns det många likheter mellan detta och den klassiska svenska studiecirkeln. Denna modell har nu fått benämningen nätverksbaserad MOOC för att skilja den från nästa variant.

En variant av denna modell är Peer 2 Peer University (P2PU) som har drivit öppna avgiftsfria kurser på avancerad nivå i flera år nu. P2PU riktar sig dock mot öppna, kollaborativa och studentdrivna kurser med bara ett begränsat antal deltagare. Modellen liknar en svensk studiecirkel med en kursledare som agerar mest som mentor och inspiratör hellre än traditionell lärare och där deltagarna har stor frihet att tillsammans bestämma inriktningen.

 

MOOC som “big business”

Under de senaste 8 åren har många ledande universitet, mest i USA, insett att det finns stora fördelar med att lägga ut sitt kursmaterial och föreläsningar på nätet som gratis resurs. Apples plattform iTunes U innehåller idag nästan en halv miljon föreläsningar och filmer från över 1000 universitet som kan laddas ner gratis till datorer och mobiler. Det finns flera andra liknande kanaler som Academic Earth och YouTube EDU. Dessa lärosäten öppnar sig som smart marknadsföring av sitt varumärke som visar sig öka rekryteringen snarare än att motverka det. Genom att lägga ut sitt material på nätet betyder dessutom en kvalitetshöjning eftersom materialet är nu öppen till kommentarer och kritik om det inte håller måttet.

Fram till 2011 var det mest föreläsningar och lärobjekt som lades ut men sedan började man lägga ut hela kurser, inspirerat av framgångerna med nätverksbaserade MOOCar. Förra året lanserade Stanford University en campuskurs, Introduction to Artificial Intelligence, även som MOOC som lockade cirka 160 000 studenter från hela världen och skapade stora rubriker och medieuppmärksamhet. Eftersom så många stora universitet redan hade stora mängder kursmaterial tillgängliga på nätet var det ett naturligt steg att erbjuda hela utbildningar öppet som MOOC. Under hösten 2011 började flera MOOC-konsortier bildas som Coursera (idag 33 universitet med Stanford som drivkraft), edX (MIT, Harvard, Berkeley), Udacity och World Education University (WEU). Nya aktörer anslutar sig till denna våg varje månad och det gäller att ha bra omvärldsbevakning för att hänga med.

Den här varianten av MOOC skiljer sig markant från de ursprungliga och många menar att en ny terminologi behövs för att undvika förvirring. Varianten som de stora universiteten driver kallas för innehållsbaserade MOOCar (content-based MOOC). Modellen är väldigt traditionell med inspelade föreläsningar, inläsning och tester med möjlighet till diskussion. Nätverksbaserade MOOCar utgår ifrån nätverk och kollaboration medan innehållsbaserade MOOCar utgår ifrån förmedlingspedagogik och lämpar sig mer för självstudier.

 

Ny niche – validering av informellt lärande?

Nu kan du studera gratis via alla dessa MOOCar men i de flesta fall får man bara ett intyg i slutet. Nästa steg är att omvandla detta till riktiga högskolepoäng och flera aktörer har redan börjat agera. Till exempel amerikanska Excelsior College kan validera studentens MOOC-arbete och det kan räknas som reell erfarenhet eller kan omvandlas till poäng efter kompletteringsuppgifter och mot avgift. Ett globalt konsortium, OER University, som består av 18 universitet tänker ge riktiga examen till studenter som har läst via öppna kurser så länge arbetet uppfyller de krav som gäller för registrerade studenter.

Vi ser här en demontering av det traditionella strukturen inom akademin. Hittills har varje universitet tagit hand om hela utbildningsprocessen själv medan nu ser vi institutioner som specialiserar sig på till exempel att driva utbildningar, validering och examination. Studenter framöver kommer att sy ihop sina egna utbildningar med en större blandning av kurstyper: några campuskurser, några distanskurser och en hel del mer informella utbildningar och erfarenheter som kan valideras längre fram. Att göra allt under samma tak blir allt mer sällsynt.

 

Gör din egen MOOC – stora möjligheter för folkbildning

Det finns nu flera verktyg och arenor där du kan skapa och driva din egen öppna kurs. Det finns flera öppna och kostnadsfria lärplattformar där du kan lägga upp din kurs genom att följa enkla guider med snygga mallar och designmöjligheter. OERGlue är ett sådant verktyg som tar dig steg för steg genom kursdesign och i slutet har du en professionell nätbaserad kursmiljö som bara väntar på studenter.

Plattformen Udemy har funnits sedan 2010 och erbjuder idag också en bra plattform för kursdesign samt en marknadsplats där du kan lansera din kurs. Udemy har idag cirka 5000 kurser som erbjuds av enskilda lärare, entusiaster och mindre organisationer inom alla tänkbara ämnen. Du väljer själv om din kurs ska vara kostnadsfri eller avgiftsbelagd. Avgifterna är oftast låga (200-300 kr till exempel) men får du 100 deltagare blir det en ganska bra inkomst.

Här är fältet fritt för svenska nätbaserade studiecirklar och det kommer säkert flera liknande plattformar framöver. Fördelen är att man kan få deltagare från hela landet samt även utlandssvenskar och andra svenskspråkiga i Norden. En öppen nätkurs kan vara självgående helt på distans men kan vara ett stimulerande komplement för folk som deltar i ortsbaserade traditionella studiecirklar. Det finns en stor styrka att delta i en fysisk studiecirkelträff varje vecka men mellan träffarna ha tillgång till en spännande nätdiskussion med deltagare från resten av landet.

Ytterligare en möjlighet för folkbildning är att öppna dörren till öppen utbildning genom kurser i hur man läser på nätet och genom att hjälpa deltagarna att hitta rätt kurs. Studiecirkeln kan vara ett vikigt stöd för alla som läser diverse MOOCar; även om deltagarna läser helt olika kurser har de stor nytta av erfarenhetsutbyte, tips och tricks.

Innan du börjar planera din första öppna kurs bör du först och främst delta i en MOOC för att se hur det kan fungera. Gärna ett par tre kurser från olika aktörer. Har du inte varit student är det svårt att vara kursledare.

 

Läs mer

The MOOC guide – Stephen Downes (fokuserar på erfarenheter från den ursprungliga nätverksbaserade MOOC-varianten)

2012, MOOCarnas år – Alastair Creelman, Ebba Ossiannilsson (Sverdnytt nr 3 2012) Lite mer detaljerad överblick på området.

Tags: ,

5 kommentarer till “MOOC – den nya folkbildningen?”

  1. [...] Årets begrepp inom nätbaserad utbildning är MOOC (Massive Open Online course). Det handlar om avgiftsfria kurser, oftast på högskolenivå, som läggs ut helt öppet på nätet till ett obegränsat antal studenter varifrån som helst i världen. Idag finns det tusentals sådana kurser från flera av världens mest prestigefyllda universitet som Harvard, MIT, Stanford och Princeton. Du får ett intyg för dessa utbildningar men inga högskolepoäng.   Än så länge saknas det kurser på svenska men det verkar vara bara en tidsfråga innan någon svensk aktör tar sig in i marknaden. I denna artikel tittar vi lite närmare på fenomenet MOOC och hur det kan påverka svensk folkbildning.  [...]

  2. [...] MOOC – DEN NYA FOLKBILDNINGEN? Årets begrepp inom nätbaserad utbildning är MOOC (Massive Open Online course). Det handlar om avgiftsfria kurser, oftast på högskolenivå, som läggs ut helt öppet på nätet till ett obegränsat antal studenter varifrån som helst i världen.  [...]

  3. [...] sådana, och det gör vi gärna, kom förbi biblioteket så kör vi) och ända till En hel kurs! Här berättar Alastair Creelman om MOOC (Massive Online Open Course). Nätkurser på universitetsnivå öppna för alla. Vi kommer att [...]

  4. MOOCs II - 4F skriver:

    [...] några extra länkar: MOOC – den nya folkbildningen? och anslag för utveckling av MOOCs från Bill & Melinda Gates Foundation. Ekonomi, [...]