Taggarskolan del 5 – av Alma Taawo

7 maj, 2013 | Publicerad av | Kategori: Artiklar, Taggarskolan

Här kommer den femte och avrundande delen i Alma Taawos Taggarskola! Här får vi några sista råd, förklaringar och varningar. . De tidigare delarna hittar du här.


Alma Taawo är utbildad bibliotekarie och fristående konsult inom området IT och lärande. Hennes specialområde är metadata och uppmärkning av resurser för lärande. Under flera år har hon arbetat på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling som metadatasamordnare för ett antal digitala arkiv för skolan. Det största heter Länkskafferiet och är en nationell söktjänst som drivits och utvecklats sedan 1995.


Förutbestämd tagglista

Innan vi avslutar: om du är väldigt ambitiös och planerar att bokmärka länkar inom ett avgränsat ämnesområde kan du använda en förutbestämd termlista. Det finns exempelvis en sådan lista för ämnet matematik, framtagen av Nationellt Centrum för matematikutbildning, NCM, i Göteborg. Du får en färdig mall att basera din taggning på och behöver inte fundera på vilka termer du ska använda.

När det gäller Diigo är det lite klurigt att addera en tagg till en befintlig lista av taggade länkar. Det finns enkla sätt att automatiskt ta bort eller byta namn på en tagg för flera länkar, men tyvärr inget sätt att i efterhand lägga till en ny tagg på flera länkar samtidigt. Möjligtvis finns det i betalversionen. Denna funktionalitet kan vara bra att kolla upp innan du börja tagga i en särskild tjänst.

Om vill förflytta taggade länkar mellan olika bokmärkestjänster går det snabbt och enkelt. Tänk bara på att om du exempelvis använt underscoretecken i taggarna på Delicious kommer dessa inte att följa med in i Diigo. Du får istället en tagg för varje ord, vilket i praktiken blir oanvändbart. Döp därför om taggarna innan du flyttar på dem. Du hittar information om migration av bokmärken genom att exempelvis googla på “Delicious export tags” och liknande.

Se upp för taggningssjukan

Jag vill varna för taggningssjukan, vanlig bland ovana taggare. Man använder gärna alldeles för många taggar på en och samma länk. Detta leder till att taggarna inte speglar resursens faktiska innehåll. Det skapar frustration och besvikelse om du exempelvis bokmärkt en e-bok med taggen “andra världskriget” samtidigt som den bara innehåller ett par textrader om det. Det är bättre att använda en enda tagg som speglar innehållet korrekt än flera som känns diffusa.

Varje tagg ska självständigt spegla innehållet på ett korrekt och relevant sätt. Se gärna exemplet med Gapminder i avsnitt 2, där de fyra taggar jag angivit var och en är en tydlig angivelse för vad Gapminder är.

Det hade också kunnat räcka med enbart taggen “samhällskunskap” och övriga taggar placerade i beskrivningstexten. Detta är en smaksak beroende på hur många taggar du vill hantera.

När du bokmärkt ett antal länkar i Diigo eller Delicious kan du besöka din profilsida eller din bokmärkesgrupps sida för att överblicka din länksamling och dina taggar.

När du sparar länkar i en grupp finns möjlighet för alla medlemmar i gruppen att kommentera länkarna. Detta kan vara väldigt användbart. Det finns lärare som låtit sina elever samla och tagga länkar inom ett visst ämne. I processen då de funderar på rätt ämnesord till länkarna måste de sätta sig in i innehållet för att kunna välja lämpliga taggar. Sedan kommenterar de innehållet i varandras länkar utifrån olika perspektiv.

Här kan du läsa mer om detta.

En allra sista varning: Det finns en funktion i Diigo som heter Sticky Notes. Jag avråder från att använda denna funktion. Den visar en mängd gula post it-lappar över hela skärmen. Det är små annoteringar som andra användare gjort. De skapar oreda och stress istället för att fylla någon vettig funktion.

Twitter och hashtaggar

Slutligen några ord om en annan sorts taggar, nämligen hashtaggar. Om du använder Twitter för att twittra, eller har sökt information via Twitters söktjänst har du säkert stött på dessa. Hashtaggar är klickbara taggar som skrivs direkt i twittermeddelanden med symbolen # framför ordet. #-symbolen heter “hash” på engelska.

Hashtaggar används för att gemensamt tagga twitterinlägg inom ett och samma ämne. En gemensam hashtagg används till exempel ofta på konferenser av alla twittrande konferensdeltagare. När man klickar på en hashtag i Twitter syns alla inlägg under den gemensamma taggen.

Hashtaggar kan bara bestå av ett enda ord, så om hashtaggen innehåller flera ord skrivs dessa alltid samman. Man skapar dem gärna av förkortningar. Ju kortare en hashtag är desto bättre eftersom man bara har 140 tecken att tillgå i ett twitterinlägg. Om du använder stora eller små bokstäver i en hashtag spelar ingen roll då dessa automatiskt hanteras på samma sätt.

Om du ska skapa en hashtag kan det vara bra att kontrollera att den inte redan används av andra i något annat sammanhang. Det kan vara väldigt irriterande för dessa användare om någon plötsligt börjar posta andra saker på en hashtagg som redan används i ett annat syfte.

Hashtaggar existerar bara så länge någon aktivt taggar inlägg där de används. Om ingen använder en hashtagg på en tid försvinner den. Vissa hashtaggar är internationella som exempelvis taggen #OER som handlar om öppna digitala lärresurser ur ett internationellt perspektiv. Andra taggar är nationella, som #OERSWE, som rör öppna digitala lärresurser ur ett svenskt perspektiv.

Om man skapar en hashtagg för ett årligt evenemang kan det vara bra att lägga till en datumangivelse, exempelvis #NU2012. Det finns separata arkiveringstjänster, skapade av tredje part, med vilka man kan bevaka och spara alla inlägg på en viss hashtagg. Searchhash är ett bra tips. Man kan också prenumerera på alla inlägg på en viss hashtagg för att publicera dessa på exempelvis en extern blogg eller webbsida. Här följer avslutningsvis två youtubefilmer som rör informationssökning via hashtaggar:

Lycka till med dina taggningar och ditt delande,
Alma Taawo

Tags: , , , , ,

En kommentar till “Taggarskolan del 5 – av Alma Taawo”