Jag har varit samordnare för flexibelt lärande på Folkuniversitetet i västra Sverige under ett antal år och har haft möjligheten att följa och påverka utvecklingen hos oss. Folkbildningens rådslag om digital utveckling som pågått under 2014 har varit en bra anledning att stanna upp och utvärdera vad vi åstadkommit, vilken utveckling som har skett och om vi är på rätt väg. Det slog mig att mycket uppmärksamhet hamnar på distanskurser och kurser som blandar möten på nätet med traditionella sammankomster. Men vilken digital utveckling har skett i våra ”vanliga” kurser och cirklar? Drar de nytta av nätets möjligheter och har de anpassats till vårt alltmer digitaliserade samhälle?

Det finns bara ett sätt att ta reda på det, nämligen att titta in i verksamheten. Jag bad lärare och kursledare om exempel på hur de eller deras deltagare använder digital teknik i lärandet. Det blev många exempel och spännande resonemang om hur digital teknik användes, vad den tillförde i lärandet både i ”klassrummet” och mellan sammankomsterna, vilka svårigheter man stött på och vilka pedagogiska val man gjort. Några av dessa glimtar från verkligheten finns i denna film där fyra lärare och en utbildningsledare får komma till tals.

/Kerstin Namuth, regional samordnare för distansutbildning / flexlär på Folkuniversitetet Göteborg.